Resa till Lofoten

Till Lofoten hade vi alla velat komma så en gemensam resa dit med familjen var ett lätt beslut. Men att få ihop tider när alla kunde var lite svårare. Det fick bli en kort resa, torsdag - måndag.
Vi flög till Kiruna, hyrde stor bil som rymde 7 personer med bagage och började resan till Kabelvåg mitt på Lofoten. Beräknad restid var ca 6 tim. Men först stannade vi till i Abisko för att titta på Lapporten.

Matilda och Sara framför Lapporten

Vi färdades i fint och varmt väder och njöt av resan genom fjällandskapet. Efter att ha passerat Riksgränsen och kommit ett stycke in i Norge gjorde vi paus och konstaterade att kylaren på bilen läckte ut allt innehåll. Ingen möjlighet att fortsätta med den bilen och Falck kunde inte göra något åt den på platsen.

Vi roade oss på olika sett medan vi väntade på en lösning. Vädret var härligt och det enda som sänkte humöret var att vi inte ville sitta här i ovisshet hur länge som helst. Vi hade ytterligare timmar att köra innan vi skulle vara framme.

Från vänster: Mats, Matilda, jag, Agneta, Magnus, Sara, Hanna

Vi kom fram till vår rorbu som vi hyrt, strax före midnatt. Det gjorde ju inget. Det är ju ljust hela dygnet här uppe vid den här tiden på året. Vi dröjde kvar ute så länge som möjligt för vi visste vad väderprognosen lovade för morgondagen.

Det blev sovmorgon och det mulna vädret gjorde oss ingen brådska. Vi bestämde oss för en vandringstur upp på ett berg i ett vackert slättlandskap ungefär en timma bort med bil.
Det var lagom tung vandring med fin vy över landskapet. Sara och Matilda avstod sista biten upp. Vi gladde oss åt att få se en havsörn flygande i ögonhöjd nära oss. Torsk som hänger på torkställningar såg vi i många samhällen.

Den torkade torsken säljs främst till Italien, berättade man. Vår egen fisketur som vi planerat till eftermiddagen fick vi avvakta med till påföljande dag. Sjön var för grov sa vår fiskeguide, Nigel från England.
Det blev en mycket lyckad fisketur i ca 4 timmar och kav lugnt vatten och nästan inget regn. Hanna drog upp den första stora torsken på 10 kg. Den fick hon kämpa med. Sedan var det Mats tur att också få en 10 kg torsk. Magnus drog mest upp sej och några andra sorter. Hanna fick också upp en lubb. Till slut fick också jag upp en 7 kg torsk. Det var kul att prova på att dra upp så stora fiskar. Den storleken på torsk har jag aldrig varit nära. Nigel fick inte ta mer än 6 personer i båten så Agneta och Matilda stannade i land.

Den erfarne fiskaren Mats såg fram emot en god middag med både torsk och lubb. Vi tillagade både på spisen och i ugnen. Fisken serverades med kokt potatis och en norsk fisksås som kallas Sandefjordssmör, som vi lagade medan torsken blev klar. Som avslutning på dagen åkte vi till en berömd sandstrand för att se den och vandra på den. Egentligen är det inte sand, även om det ser ut som det. Det är krossade snäckskal och annat som havet har bidragit med och som bildats under istiderna.

 

Nästa dag kompenserade vi Agneta och Matilda som inte fick vara med på fisketuren med en utflykt med ribbåt till Trollfjorden. Molnen hängde tungt långt ner på bergssidorna men havet var ganska lugnt så det blev en fin tur i hög fart med några intressanta stopp längs vägen, där den norske guiden berättade lite om hur livet tedde sig i området i äldre tider. Turen varade 2 timmar och också idag såg vi flera havsörnar på närhåll. Ute på sjön såg vi också tobisgrisslor och lunnefåglar.

Efter utflykten var det dags för hemfärd. Vi förberedde oss för den långa bilturen genom att äta pizza på en krog i Svolvaer och sedan körde vi mot Sverige. Vid Evenes skulle vi lämna tillbaka våra hyrbilar och hämta en stor bil som hyrfirman i Kiruna kört dit. Det funkade bra. Vi hade bokat boende på Abisko turiststation. Vi kom dit strax före 10 på kvällen. På morgonen god frukost i deras matsal och en kort vandring i omgivningarna innan vi körde mot Kiruna för att hinna sista flyget för dagen till Stockholm.
I Stockholm var Mats, Matilda och Sara hemma men Hanna, Magnus, Agneta och jag inväntade nytt flyg till Göteborg. Vi sjutiden på kvällen landade vi på Landvetter flygplats. Nästan hemma!