På festdagen såg vi inte mycket av döttrarna och deras män. De lagade mat och dukade i festlokalen. Vi fick komma kl 6 men inte tidigare. Ute var det riktig vinter med snö och kyla. Det var den 19 januari. När vi anlände hade redan många av gästerna kommit. Vilken överraskning att se alla vänner som vi hade velat bjuda om vi mäktat med att organisera festen själva. Nu var de här och vi behövde bara njuta av uppståndelsen och glädjen att oväntat se dem på vår fest. Från salen hördes fin jazzmusik och när jag tittade in hittade jag min gamla chef från Volvo som stod på scenen med sitt band och spelade härligt. Wow!
Snart stod det klart för oss att alla inbjudna hade varit medvetna om den här festen sedan nästan ett halvår. Ingen hade försagt sig. Åtminstone inte så att jag hade förstått. Den här festen fanns inte med som en möjlighet i min värld. Vi hade träffat många av dessa vänner under hösten vid olika tillfällen och alla hade kunnat hålla tyst. Imponerande! Och det förstärkte ju naturligtvis överraskningen.
Till den lilla fest som vi hade planerat var bara våra syskon med respektive inbjudna. Till dem hade vi sagt att vi inte ville ha några presenter. Det hade omtolkats av döttrarna till att det gick bra att ta med vin. Första tanken var att vinet skulle drickas under festen. Nu blev det lite komplicerat så alla vinflaskorna hamnade hemma hos oss och på borden fanns karaffer med rött och vitt och vatten.
Dry Martini var en bra början på festen med många goda tillbehör. Mest uppmärksammat blev det hembakade tunna knäckebrödet med många sorters frön. Sedan serverades en överdådig buffé med bara hemlagade rätter. Väldigt gott alltihop men det var svårt att orka med att äta av alla sorterna. Till kaffet serverades proffstårtor tillverkade av kompis med dekorationer anpassade till födelsedagsbarnens intressen. Avec fanns också att få.
Matilda och Hanna skötte festen på ett sprudlande glatt sätt och vi var riktigt stolta över deras sätt att presentera. Elegant klädda och med gott humör styrde de oss gäster genom de olika faserna i festen. Berit och John Hedenström framträdde med en rapsodi över våra liv och John läste några av sina dagsverser och limerickar som kommentar till Berits berättelse. Kul och fyndigt. Systrarna Ylva och Torun Liljeholm framträdde också, på samma sätt som vid midsommarfesterna, och sjöng en visa till vår ära. Fräckt och finurligt som vanligt. Lillasyster Barbro Hultgren-Fredriksson berättade om våra syskonträffar och lämnade över en skulptur gjord av KG Petersson i Västervik, "Herr och fru Trana", tillverkad av två verktyg som förr i tiden användes av charkuterister för att tillverka köttfärs. De trotsade vår vilja och vi gläds över den roliga pjäsen.
Det var kul att dansa till den fina 50-talsjazzen som Jazz Preachers spelade. Det fanns många damer att dansa med och jag kämpade hårt för att hinna med så många som möjligt, men tiden räckte inte till alla. När klockan var midnatt var festen slut.
Det har tagit tid att smälta den här överraskningen. Jag/vi är oerhört glada och stolta över vad våra döttrar med sina män har gjort för oss. Skickligt organiserat, hellyckad överraskning och nästan alla var där som vi ville se på vår fest. Överdådig buffé med många fina rätter, många och goda drycker och sedan levande musik. Det var skickligt hopkommet. Så blev det också väldigt god stämning och full fart hela kvällen. Det var en mycket fin present. Stort tack!
